Lettlands universitet står värd för flerpartsdiskussion om användningen av artificiell intelligens i kampen mot desinformation
En flerpartsdiskussion med titeln ”Användning av artificiell intelligens för att bekämpa desinformation”, som anordnades av Lettlands universitet, hölls i Riga den 6 januari 2026. Evenemanget samlade forskare, teknikutvecklare och yrkesverksamma för att introducera AI4Debunk-projektet och främja ett djupgående utbyte om aktuella utmaningar och effektiva verktyg för att ta itu med desinformation och falska nyheter.
Diskussionen syftade till att göra deltagarna bekanta med målen, den metodologiska strategin och de första resultaten av AI4Debunk-projektet, samtidigt som man uppmuntrade till reflektion över de bredare samhälleliga, tekniska och etiska konsekvenserna av att använda artificiell intelligens för att motverka desinformation. Programmet innehöll presentationer om projektets mål och tidiga resultat, levande demonstrationer av AI-baserade verktyg under utveckling och en interaktiv diskussion om praktiska och filosofiska aspekter av begränsning av desinformation.
Mötet öppnades av professor Inna Šteinbuka, som introducerade AI4Debunk-projektet och förklarade att projektet syftar till att utveckla verktyg för artificiell intelligens för att skydda samhället mot desinformation genom att integrera sakkunskapen hos tekniska AI-specialister med den hos samhällsvetare, inklusive statsvetare och sociologer. Särskild uppmärksamhet ägnas åt desinformation om kriget i Ukraina och klimatförändringarna.
Bland de viktigaste utmaningarna som lyftes fram fanns den snabba tekniska utvecklingen, som skapar en risk för att verktygen blir föråldrade och kräver kontinuerlig anpassning. Projektet genomförs också i ett komplext geopolitiskt sammanhang, där insatser för att motverka desinformation kan uppfattas som potentiella begränsningar av yttrandefriheten.
Tekniska lösningar som utvecklats inom projektet presenterades av Franc van der Bent vid Utrecht University. Han demonstrerade flera verktyg som för närvarande befinner sig i utvecklingsfasen, bland annat ett webbläsarplugin som är utformat för att göra det möjligt för användare att verifiera onlineinnehåll – både text och bilder – genom att analysera dess överensstämmelse med andra informationskällor för att identifiera potentiella deepfakes eller desinformation. Samarbetsplattformen Disinfopedia infördes som ett utrymme för interaktion med en AI-driven chatbot, diskussion om aktuella nyheter och rapportering av misstänkt innehåll, som därefter granskas av experter.
Ytterligare demonstrationer omfattade en smartphoneapplikation som kan analysera text-, bild-, ljud- och videoinnehåll samt en utbildningsmiljö för virtuell verklighet. TruthSpace, som syftar till att stärka ungdomars digitala kompetens genom interaktivt spelande. Det tekniska tillvägagångssättet betonar agil utveckling, modulär systemarkitektur med Docker-containrar, tillgänglighet och kostnadseffektivitet. Programvaran kommer att släppas under EU-licensen (EUPL 1.2), som stöder öppenhet och användning av öppen källkod.
Den efterföljande diskussionen tog upp frågor om allmänhetens engagemang, cybersäkerhet, hållbarhet efter projektets slutförande 2027 och den roll som kritiskt tänkande spelar för en effektiv användning av tekniska lösningar. Deltagarna betonade att även om utbildning och kritisk mediekompetens fortfarande är avgörande – särskilt i en tid med alltmer sofistikerade deepfakes för video och ljud – erbjuder artificiell intelligens betydande potential att stödja samhället i kombination med mänsklig expertis. AI-baserade verktyg som utvecklats inom projektet lyftes fram för deras förmåga att tillhandahålla snabb, tillgänglig och multiformatanalys av text-, bild-, ljud- och videoinnehåll. Projektforskare visade på innovativa tillvägagångssätt, bland annat passiva ”antivirusliknande” varningar och interaktiva utbildningsmiljöer, vilket kan minska hindren för verifiering och stärka den digitala kompetensen hos olika användargrupper. Verktygens anpassningsförmåga, öppen källkodsdesign och tvärvetenskapliga grunder presenterades som viktiga styrkor som möjliggör kontinuerlig förbättring, hållbarhet och långsiktig samhällspåverkan.
