Den 1 november hölls ett flerpartsmöte i Europahuset i Riga. Sessionen samlade 12 representanter från olika sektorer, inklusive ministerier, näringslivet, forskningsinstitutioner och icke-statliga organisationer.
Professor Inna Šteinbuka från Lettlands universitet, projektsamordnaren, inledde diskussionen genom att presentera AI4Debunk-projektet. Hon betonade vikten av regelbunden samordning och regelbundet samarbete mellan alla berörda parter som arbetar med att ta itu med artificiell intelligens (AI) och desinformation. Hon betonade att en bred spridning av projektets resultat skulle vara avgörande, med nätverk av berörda parter som spelar en viktig roll för att säkerställa att dessa resultat når den nödvändiga publiken.
Desinformation. AI och reglering
Ett centralt tema i diskussionen var erkännandet av desinformation som ett ”nytt normalt”. Deltagarna konstaterade att förekomsten, inflytandet och effekterna av desinformation är väl förstådda, särskilt i de baltiska staterna. Farhågor uttrycktes om ökad utländsk inblandning i europeisk politik, särskilt från Ryssland och Kina, vilket innebär betydande utmaningar för den regionala stabiliteten.
När det gäller AI:s roll var deltagarna i allmänhet överens om att AI på egen hand inte fullt ut kan hantera desinformationens komplexitet. Det behövs en mer omfattande och systematisk strategi, med AI-verktyg som är anpassade till specifika målgruppers krav. Till exempel kan mediekanaler och plattformar för sociala medier använda AI för att stödja faktagranskning och spårning av desinformation. Deltagarna betonade vikten av att identifiera de olika behoven hos dessa grupper innan man utformar AI-verktyg.
Samtalet berörde också regleringsmekanismer. Deltagarna lovordade antagandet av EU:s AI-akt, men ställde frågor om dess genomförande och praktiska resultat. Det fanns ett brett stöd för att skapa en transparent katalog över medieenheter med uppgifter om ägande, stödmottagare och finansieringskällor, vilket skulle bidra till att spåra desinformation.
AI-verktyg för att bekämpa desinformation: utmaningar och möjligheter
Förtroendet för tekniken framstod som en nyckelfråga. Undersökningsdata visar att allmänhetens förtroende för avancerade tekniska verktyg minskar. Denna skepsis mot AI:s förmåga att upptäcka och begränsa desinformation ifrågasätter effektiviteten och acceptansen av verktyg som ska utarbetas i slutet av AI4Debunk-projektet.
Utmaningar med att införa AI-baserade verktyg för att bekämpa desinformation diskuterades också. Ett stort problem var det löpande underhåll, den uppgradering och den utbildning som krävdes för dessa verktyg under perioden efter projektet. Deltagarna betonade vikten av ”human-in-the-loop”-strategin, som tar upp behovet av etiskt beslutsfattande, mediekompetens, ett anpassningsbart utbildningssystem och initiativ för livslångt lärande.
Icke-statliga organisationers roll i kampen mot desinformation undersöktes ur flera perspektiv. Lettland har ett robust nätverk av icke-statliga organisationer som fokuserar på IKT-frågor, vilket skulle kunna vara avgörande för att sprida resultaten av AI4Debunk-projektet. I samarbete med projektgruppen skulle icke-statliga organisationer kunna ta fram skräddarsydda informationspaket för olika målgrupper. Dessutom skulle icke-statliga organisationer kunna erbjuda värdefulla insikter om de specifika behoven hos olika målgrupper när det gäller AI-lösningar.
På det hela taget visade sig detta flerpartsmöte vara mycket konstruktivt. Det fungerade som en grund för pågående samarbete och potentiella framtida partnerskap för att effektivt sprida resultaten av AI4Debunk-projektet.
